linabarremyr

Halloj! =)

Är fortfarande på jobbet eftersom jag jobbar natt, men nu sover han som jag jobbar med.

Måste bara berätta en sak.. ingen som missade åskvädret natten till igår va? Det gjorde verkligen inte jag iaf. Det var den läskigaste natten i mitt liv. Usch, jag hatar åska! Ska försöka förklara. Jo, det var så här: Jag och Martin vaknade upp i min säng av världens åsksmäll. Jag flyger upp för att se så att allt i huset är urdraget. Jag springer nerför trappan och där möter jag pappa som redan sett till så allt var urdraget. Då kommer jag plötsligt på att jag hade satt ut dynorna i stolarna ute på "uteplatsen" på framsidan, och dessutom var den stora markisen ute, så jag tänkte jag skulle ta in dynorna som dom inte skulle bli klassblöta och dra in markisen så den inte skulle gå sönder av allt regn. Smart Lina! Jag larmar av huset, öppnar dörren och möts av ett dunder och brak, samtidigt som blixten typ blinkar en gång per sekund och regnet verkligen ÖSER ner. Jag sträcker mig ut efter dynorna, som var nästan percis utanför dörren (jag stod på furstukvisten, eller vad det kallas) och får tag i två stycken, samtidigt som pappa kommer ut och tar tag i mig, SAMTIDIGT som blixten slår ner och jag och pappa får en stöt av backen, samtidigt som vi kastar oss in och jag skriker. Ner för trappan springer Martin och typ ropar och frågar hur det gick, jätteorolig. Han hade ju hört när jag larma av, och sen skrek jag och när han sprang ner för trappan ser han rött ljus. Inte som en vanlig blixt utan som att det hade slagit ner någonstans. Jag och pappa typ ramlar in genom dörren, pappa snubblade på Emmas flyttkartonger som hon ställt precis innanför dörren eftersom dom skulle flytta ner dom till Karlstad dagen efter. Jag försöker tända lamporna, men strömmen hade gått. Så allt var kolsvart, jag såg inget och Julia kommer ut från sitt rum och skriker. Då kommer Emma ner för trappan, jätteorolig och undrar vad som händer. Jag förklarade lite snabbt, och hon säger: "Men Lina, är du dum eller? Vad tänker du med?" Det undrar jag också. Julia springer och ringer till mamma som var på jobbet, och tillsammans lugnar vi ner varandra allihop. Utanför huset fortsätter det att dundra och blixtra. JAG HATAR DET! Iaf, efter ett tag gick vi och la oss. Jag darrade när jag gick och la mig, men Martin kramade mig och lugnade ner mig. Då känner jag att jag har ont i huvudet och mår illa. Jätteilla! Så jag springer till toaletten och spyr, mår lite bättre efter det och går och lägger mig igen. Men sen kom illamåendet tillbaka, så jag sprang och spydde en gång till. Undrar vad det berodde på? Om jag verkligen fick blixten i mig, eller om det var all spänning? Jag vet faktiskt inte. Men DUM är jag iaf. Fattar inte vad jag tänkte med, springer ut när det dundar och blixtrar PRECIS samtidigt. Ibland tänker jag inte, spelar roll om dynorna blev blöta liksom? Jag skäms för att berätta det, men tycker ändå att det var värt att berätta.

Dagen efter, igår alltså, mådde jag inte så bra. Så jag var hemma nästan hela dagen. Under dagen kom grannarna ner och ville se vart det hade slagit ner. Dom hade suttit ute på verandan mitt i natten och kollat och filmat åskvädret. Och dom hade sett när det slog ner. Dom trodde det tog våran stora lönn på framsidan eller i huset. Jag tror det tog i något träd, för det knakade när det slog ner.

Igår skämtade jag och Julia lite om det här. Eller vad det skulle ha stått i tidningsrubrikerna om blixten hade träffat mig och jag ahde dött. Typ: "Kvinnan död efter att ha träffats av blixten, hon sprang ut i ovädret för att rädda dynorna!". Haha! Dum är jag.

Okej, det här kanske inte låter så hemskt, men där mitt i natten, när ovädret var i full gång och det åskade och blixtade så det skakade i huset, så var det hemskt!

Igår kväll hade jag en jättemysig kväll med Martin, hans vän Oskar och hans flickvän Caroline vid Brevika. Sånt gillar jag! Det var allt från mig för den här gången!


Så häftigt naturfenomen egentligen, men ändå så läskigt!

Puss hej! ♥